Vardagsgodis

Stressad. Känns som jag begravs under tråkiga rapporter och sökandet på en jävla lägenhet. Men så får man ett samtal från en gammal romans som cyklar runt på Amsterdams gator och då blir allt lite roligare.

- Kom och plugga eller något HÄR, säger han.
- Varför inte, säger jag.

Måste sluta med sånt. Kan inte vara rastlös och resa runt konstant. När är det dags att börja slå sig till ro och försöka  slå sig in i den bransch man vill vara verksam inom? INTE NU svarar jag mig själv när jag inser att jag bara fyller 23 i år och att jag har måååånga år kvar att leka.

Wohoo.

/s

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0