Thehoseontour

Jag går och väntar och väntar och just när jag trodde att jag faktiskt hade fått ett besked om min fortsatta anställning så visade det sig att det fortfarande inte är säkert. Jag blir galen på ovissheten. Nu har jag i alla fall fått förlängt fram till nyår för att det, enligt min chef "inte ska bli något glapp". Det bådar ju ändå gott, men samtidigt så väntar vi på pengar, som vi inte vet om vi får. Har jag någonsin nämnt att jag är typ världens mest otåliga människa. Som barn kände jag fysisk smärta typ en vecka innan julafton för att jag inte fick öppna mina klappar. Nu är det inte bara en barbie-docka och någon ny legouppsättning som står på spel. Nu är det ju fan mitt liv.

Jag orkar inte börja om igen. Inte nu. Jag vill så gärna vara kvar och blir så fruktansvärt less på den här hemska ovissheten. Jag har aldrig hört så många "jag tror att det löser sig", som under den senaste månaden. Jag klagar, jag vet att jag har det bra, men det är fan taskigt att vänta tills en vecka innan en anställning går ut att berätta att man får jobba vidare. Har inte ens skrivit på något för december än. Kommer väl i veckan hoppas jag. Åh det kokar inom mig och jag vet inte vart jag ska göra av frustrationen!

Jag har i alla fall kommit i någon sorts kärleksjulstämning och går mest runt och tycker att det är supermysigt med snökaoset och första advent och ljusstakar och pepparkakor och julklappshandel och... åh det finns så mycket! Den 10-11 december kommer vi att anordna Good Jul, en hållbar julmarknad på stortorget i Malmö. Om ni är i trakten någon av de dagarna borde ni komma förbi och kolla in grejerna där. Riktigt sjyssta kläder, smycken och en massa annat smått och gott.



Nu hittade jag bara en pytteliten bild, men ska försöka få tag i affischen så att jag kan lägga upp den.

/Ida

... Rebecca och Fiona som går på SVT Play? Sjukt snyggt gjord liten dokumentärserie (som även min duktiga kompis Andreas är med och filmar). Klockren musik, klockrena tjejer och snyggt format. Lite kort bara.

Nej nej, bli inte oroliga. Här är ingen preggo, däremot så väntar vi. Väntar på julen, för shit vilket julmode jag är i. Vill typ ställa mig och baka pepparkakor, lussebullar, julgodis, griljera en skinka, öppna en julmust, slå in paket och pyssla, hugga ner en gran och pimpa den järnet. Ni vet, allt som hör julen till.

Yes, den dagen då jag bestämde mig för hur min vardag kommer se ut i början på nästa år. Känns rätt bra, kan berätta allt när jag har träffat nya bossen på onsdag. Jag blir iallafall kvar på Stadskontoret och det är ju rätt coolt. Valet var egentligen inte så svårt och nu ska jag bara förbereda mig för en liten löneförhandling. Då jag går vidare i karriären känns det symboliskt att även gå vidare och få en högre lön, så det får jag fixa. Ni får höra på onsdag!

Älskar mina kollegor. Har haft spelkväll hemma hos Helena.

Ah, idag är det sagt att jag ska få reda på hur det blir gällande förlängning av min nuvarande anställning. Tror dock inte att detta kommer ske. Men vi får se. Istället för att känna mig orolig så ska jag bege mig till Kirseberg och hänga i ett förråd och måla saker till vår utställning. Låter lite roligare hehe. Något ännu roligare hittade jag på tjuvlyssnat.se

... att ligga i och vara duktig. Kommer ni ihåg det där jobbet jag sökte i våras innan jag fick det jag har nu? Det var som informatör på en avdelning inom Malmö stad. Stod tillslut mellan mig och någon tjej på 35 år som hade en massa erfarenhet. De sa rakt ut att jag gick vidare på min personlighet, sånt räcker ju bara så långt så de valde tillslut den andra tjejen. Men nu fick jag ett mail om ett vikariat så saker kanske löser sig trots allt. Men jag har ju ett grymt jobb nu som jag vill ha förlängning på. Kom igen torsdag, kom nu. Vill veta.

För ett tag sen var ju jag och mina kära kollegor i UiF iväg på roadtrip för att köpa saker till vår utställning. På vägen dit blev vi sjukt hungriga men vägrade stanna och käka på en vägkrog. Så åkte vi förbi en skylt där det stod slott och restaurang, så vi gjorde en avstickare och drog dit. Så jäkla fint och sjukt god mat. 

Vi ska snart iväg på ölbryggerivandring på Malmös enda ölbryggeri, som råkar ligga tvärs över gatan. Pappsen fick det i födelsedagspresent för lääänge sedan och nu har det äntligen blivit dags. Jag ska smaka en massa konstig öl, typ laktrisporter och veteöl.

Annars är det ganska najs att det är fredag. Det är väl oftast det. Efter bryggerivandringen blir det spel och ostbricka med mina föräldrar, vilket inte heller är helt fel. Har köpt massa gott vin (hoppas jag, har ingen aning om sånt). Time to go fixa till sig lite.

/Ida

*spyr en skvätt*

Back at work. Mycket att göra - som vanligt. Eftersom ni fortfarande inte fattar vad jag gör så kan jag beskriva dagen för er:

Kroppen bara protesterar mot den här situationen. Ingenting stämmer, allt är upp och ner. Jag pallar tydligen inte det här med att leva i ovisshet. Jag är en trygghetsmänniska som behöver min fyrkantiga vardag för att kunna fungera. Jag minns när jag skulle börja plugga i Piteå. Då tänkte jag "fan vad skönt, nu behöver jag inte oroa mig för vad jag ska göra med mitt liv i 4 år".

Både jag och frugan går ju i väntans tider och nej vi är inte gravida. Det är ju det här med jobb dårå. Att det ska vara så svårt att få besked om något som är så viktigt för att hela ens liv ska kunna fungera normalt. Jag håller på att bli tokig. Jag har ingen kontroll på min situation, det enda jag kan göra i nuläget är att vänta. Det här med att jag fick höra att det ser ganska positivt ut för min del hjälpte i ett par dagar, men nu har det gått över i en ny fas av oro med tanke på att den anställningen som jag har nu går ut om en månad. Det är inte humant att låta en människa som har en hyra och en hel drös andra räkningar att betala gå i sån ovisshet.

Man har ju en back up, men det är ju en back up av en anledning. Jag vill inte plugga och jobba extra på mitt gamla jobb. Jag vill ju jobba kvar på det jobbet där jag är nu. Världens I-landsproblem egentligen fast ändå inte. Arbetslöshet känns inte så lockande. Att plugga är väl alltid kul, men jag är ändå inte sugen. Det är väl bara att hoppas att både min och Sannas arbetsgivare tar sitt förnuft till fånga och låter oss få mer tid. Vad ska man åstadkomma på 6 månader liksom? Det är ingenting.

Precis när jag skriver detta lyssnar jag på Lykkelis "Tonight" där hon sjunger "don't you let me go let me go tonight". Orden får en sån mening. Jag är fortfarande lika sentimental. Det här måste få ett slut.

Nu ska vi kolla Sveriges Skönaste Familjer på 5an. Jäkligt sjysst program faktiskt. Kolla på't vettja!

/Ida

Kollar igenom en massa gamla bilder i jakt på några bra till en fotokväll som jag ska ha med mina kollegor. Då stötte jag på den här. Man tröttnar ju aldrig på den här bilden. Kalles. Fredag. Halv 3 på morgonen. Feststämningen är minst sagt hög. Sanna och Andreas rockar loss på dansgolvet. Livet i Klamydiagrottan är bra.



/Ida

Trots avsaknaden av min livspartner in crime så har jag haft en otroligt bra helg måste jag säga. Frugan kommer tillbaks idag och det blir skönt. Har saknat hennes störiga dialekt en gnutta. SKOJA om att dialekten är störig såklart. Eller?

I fredags hade jag den perfekta ego-kvällen. Kycklingkebab, Idol och ett långt bad var precis vad jag behövde. I lördags blev det ju en massa skoshopping och sen när är det fel liksom. Sen kom Josse hit och var sketasnygg i håret, även om hon inte ville inse det. En massa cosmopolitans senare drog vi till det lilla lilla torget och käkade indiskt UTOMHUS. Hallå! Det var huur gott som helst. Kvällen avslutades här med ytterligare en drink och en massa skitsnack.

Precis när jag skulle sova så fick jag frossa som aldrig förr. När jag vaknade en timme senare så slog det mig att jaaa jag har ju feber. Bara sådär jätteskumt. På morgonen var det borta, men fan vad pissig jag kände mig ändå. Jag hade den stora äran att få besök av superhjälten Albin, som tog hand om mig hela eftermiddagen och hela kvällen. Vi gick en promenad i pildammsparken och sparkade på löv à la niotillfem. Sen lagade han mat till mig och jag åt jättejättemycket och kvällen avslutades med Indiana Jones 4. En riktig höjdarrulle skulle man kunna säga.

Sen blev det måndag igen och jag är åter bitter. Fast bara lite. Nu ska jag koka ägg till lilla gumman som kommer hem snart. Jag är en så oerhört omtänksam människa.

/Ida