Dekadens
Hittade den här bilden som jag publicerade i ett inlägg för x antal veckor sedan. Den är tagen en utekväll på Kalles efter att vi förtärt enorma mängder alkohol och vågat oss ner till misären i Piteå centrum. Jag och Andreas dansar till någon tryckare från det underbara 90-talet, en era då våra oskuldsfulla själar fortfarande inte hade upplevt den bittra verkligheten.
Det finns så mycket som stämmer och inte stämmer med bilden. Livet i en småstad där utelivet begränsas till fyra uteställen kan ofta resultera i syner liknande denna. Ett tomt dansgolv som för övrigt är en grön plastmatta. En liten discobelysning som helst kunde uteslutits med tanke på vad den egentligen belyser. Fulla människor som som njuter av Dr Albans succédagar, putsar sina skalliga huvuden och stoppar in brösten under tröjan igen efter att ha hoppat till "När vi gräver guld i USA". Och sen jag och min fina vän Andreas då, lite på utkanten av det hela. Hehe.
Som en stolt stockholmare har jag alltid uppskattat storstadslivet eftersom jag alltid har haft möjligheten att rymma bort på lov och helger. Vi har haft "landställe" på Dalarö och i Norrtälje under min uppväxt och jag kan inte nog poängtera hur grymt det är att kunna fly till sjöar, skog, fiske, båtar, kräftfiske och sena sommarnätter med sommarpolarna. Att sedan komma tillbaka till vimlet, stressen, det hektiska och allt annat underbart en huvudstad har att erbjuda... det kan kännas väldigt fint.
Men det tog mig därför ett tag att vänja mig av vid en flytt från London till Piteå men såhär i efterhand så vet jag att jag passar alldeles utmärkt där uppe just nu. Nu när jag har mina vänner, min lägenhet, min skola. Det är så nice att känna att man gör rätt val här i livet. Även om jag inte vet alls hur framtiden ser ut så har jag haft det jävla grymt so far.
Men meningen med inlägget kanske... underbar bild det där och tjejer, Andreas är singel. Just go for it, jag kan hooka upp er anytime.
Ingen bio idag. Middag istället.
/Sannaho
Det finns så mycket som stämmer och inte stämmer med bilden. Livet i en småstad där utelivet begränsas till fyra uteställen kan ofta resultera i syner liknande denna. Ett tomt dansgolv som för övrigt är en grön plastmatta. En liten discobelysning som helst kunde uteslutits med tanke på vad den egentligen belyser. Fulla människor som som njuter av Dr Albans succédagar, putsar sina skalliga huvuden och stoppar in brösten under tröjan igen efter att ha hoppat till "När vi gräver guld i USA". Och sen jag och min fina vän Andreas då, lite på utkanten av det hela. Hehe.
Som en stolt stockholmare har jag alltid uppskattat storstadslivet eftersom jag alltid har haft möjligheten att rymma bort på lov och helger. Vi har haft "landställe" på Dalarö och i Norrtälje under min uppväxt och jag kan inte nog poängtera hur grymt det är att kunna fly till sjöar, skog, fiske, båtar, kräftfiske och sena sommarnätter med sommarpolarna. Att sedan komma tillbaka till vimlet, stressen, det hektiska och allt annat underbart en huvudstad har att erbjuda... det kan kännas väldigt fint.
Men det tog mig därför ett tag att vänja mig av vid en flytt från London till Piteå men såhär i efterhand så vet jag att jag passar alldeles utmärkt där uppe just nu. Nu när jag har mina vänner, min lägenhet, min skola. Det är så nice att känna att man gör rätt val här i livet. Även om jag inte vet alls hur framtiden ser ut så har jag haft det jävla grymt so far.
Men meningen med inlägget kanske... underbar bild det där och tjejer, Andreas är singel. Just go for it, jag kan hooka upp er anytime.
Ingen bio idag. Middag istället.
/Sannaho
Kommentarer
Trackback
