The hose goes knytkalas


Det började rätt stekigt med att händerna sattes upp för Detroit.

Emil är hulken?

Andreas är en finsmakare och Leni är mest tveksam.

Söta Emily.

Juha hann inte stänga munnen innan jag tog kortet. Så kan det gå.

Det blev lite trångt men finns det hjärtrum finns det stjärtrum.

Sen drog vi till Kalles och sen hamnade jag på efterfest med ett gäng glada grabbar hos Hattkillen.

Mm, alla vet väl att jag gillar lockigt hår vid det här laget.

Awesome kväll (förutom Kalles då) och det här med knytkalas ska fasiken bli en återkommande tradition. Mer bilder från kvällen lär komma senare när Idaho vaknar till liv. Ciao.

/Sanna

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0