Thehoseontour

Alltid måste det vara något, man ska veta att man lever. Jag antar att det är så.

Sanna åkte idag, det var sorgligt, men ändå inte. Följde med henne till skolan och där satt vi i solen, precis som att inget äventyr väntade för hennes del (eller för min, men jag hittar alltid på något hyss). Taxin kom och helt plötsigt var jag ensam, fast inte helt ensam, men ändå lite mer ensam än vad jag var tidigare. Konstig mening det där.

Spenderade större delen av dagen med hårdrockar-Erik som idag fick ta över frugans roll som teveslötittarkompanjon. Var även förbi Dennis ett tag för att sno mat och säng i ett par timmar :) Imorgon börjar skolan, vilket känns sjukt konstigt. Jag har inte haft någon skola alls på 3,5 månad och undrar om jag kommer trivas nu när det sätter igång igen. Det blir nog bra.

Imorgon ska jag tydligen berätta vad problemet är och det kan jag definitivt göra, men jag är mest förvirrad och vet inte riktigt vad jag vill göra med det. Året hittills har varit så fyllt av intriger och skit och jag vill inte vara i närheten av negativ energi, jag behöver inte det, inte nu. Tur att det finns massor med positiv energi att hämta här lite varstans i alla fall!

Slut på det hemskt kryptiska meddelandet.

/Ida