Så var dom bara... kvar

Så var det dags för vår första hemvändare att dra tillbaka till verkligheten. Emily kånkade med sig resväskan upp till Valdinos med oss andra i släptåg. En fika och en saxofonkonsert senare gick vi hem för att hälsa ersättaren Josefin välkommen hem för en dag.


Torsten kan det här med blåsinstrument.


Vi njöt och njöt.

Sen njöt vi lite till.

Rasmus hade ett halvt huvud.

Grabbarna hittar alltid något att roa (läs: smiska) varandra med.


Ikväll blir det middag och häng med gänget. Snart är det bara jag och Frugan kvar så det gäller att njuta så länge alla fina vänner är kvar.

Tja.

/Sannaho

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0